Reflektioner under resan

Här lämnar vi Bullandö bakom oss, vår trygga hemmahamn sen 1980, och ger oss ut på okända vatten och händelser

Bavaria 42:an Aguila
Om oss
Om båten
Våran dröm
Anskaffningsfilosofi
Gästbok
Bildgalleri
Teknikbilder
Framtiden på land
Kryssning Egypten till Indien
Livet i Torrevieja 2012/13
Sommaren 2012
Livet i Torrevieja 2011/12
Sydamerika 2012
2011
Panamakanalskryssning
Livet i Tarragona 2008/10
2010
2009
2008
Livet i Lagos 2007/2008
Stockholm-Lagos 2007
Inför resan
Sammanfattning
Resestatistik
Reflektioner inför färden
Bullandö-Kielkanalen
Kielkanalen-Amsterdam
Amsterdam - Fecamp
Fecamp -Trebeurden
Trebeurden - San Sebastian
San Sebastian - La Coruna
La Coruna - Lissabon
Lissabon-Lagos
Amsterdam 2006
Kroatien 2005

När vi lämnar Bullandö den 4 juni har vi mycket okänt framför oss. Visst har vi seglat sen 1977 och anser nog att vi sett en hel del och har erfarenheter som är värdefulla men RESAN blir något helt annat.

 

Vi två ska vara tillsammans hela dagarna i 4 månader. Hur kommer det att gå?  Förut har vi gått till våra jobb och haft andra människor runt omkring oss.

 

Till det kommer att vi är 2 båtar, det innebär 4 personers viljor skall jämkas samman så att vi minimerar slitningar. Vi ska alltså försöka gå i takt alla fyra.

 

Vi kommer att möta nya utmaningar inom olika områden som är svåra att i förväg tänka på.

 

Vi kommer att ha väderproblem, båtproblem, sjukdomsproblem, tidsproblem plus mycket annat jag inte kan förutse.

 

På denna sida ska jag reflektera över det jag finner intressant för andra att ta del av. Jag delar upp det i olika områden för att få lite struktur på det.

 

 

Båten

Båten bör ha goda utrymmen invändigt så att man inte sitter på varandra eller måste flytta på sig så fort den andra vill röra sig. Aguila är stor nog för oss men vi saknar möjlighet att sitta inne och se ut när det inte är lämpligt att sitta i sitttbrunnen. Vi löser det genom ett praktiskt sittbrunnstält men det är inte alltid vi sätter upp det.

 

Doublefun är bra i det fallet, Nauticat 39:an är en sk. däckssalongsbåt vilket innebär att den invändiga sittgrupp vi har nere i båten har de högre upp och med stora rutor ser man vad som händer ute. Nackdelen med stora rutor är att när man kommer till ställen där det är mycket varm sol blir det väldigt varmt i båten.

 

Att resa som vi gör motsvarar flera års nyttjande av båten i normalfallet hemma. Vi måste därför ägna uppmärksamhet åt och sköta båten kontinuerligt så att den inte går sönder och att finishen hålls på en acceptabel nivå. När man seglar i dessa salta vatten är en viktig bit att skölja båten med sötvatten efter dagar då sjöarna har kommit upp över överbyggnaden och däck.

 

Tanka vatten är en viktig faktor, tanka där det finns vatten, man vet inte vad man råkar ut för senare. I Frankrike finns vatten i alla hamnar på bryggorna men inte en slang i någon hamn. Här gäller det att ha egen slang plus ett antal olika slanganslutningar till brygganslutningen. Jag har 2 * 25 meter så att jag alltid kan nå en vattenpost. Det finns tunna slangar på 15 meter i uppsamlingstrumma men de är så dyra så vanlig vattenslang är bäst. Spanien och Portugal har samma system som Frankrike.

 

Förtöjning är ett eget kapitel, man vet aldrig vad man möts av när man går in i ny hamn. Vanligast är dock mellan pollare/långsides (Danmark/Tyskland), långsides/fingerpontoner senare. Vi lägger alltid ut sex förtöjningstampar, 2 i fören, 2 i aktern och 2 på mittknaparna. Enklast är oftast att få iland mittknapenstampen och därefter resten. I de flesta hamnar kommer någon eller några båtgrannar och hjälper till. Fendrarna skall placeras lågt, ofta en bit över vattenytan, för det är ofta flytbryggor och dessa är låga. Vi har två kulfendrar som vi har långst i aktern och som skyddar om vi slår i där när man svänger ut fören.

 

Slussning är ett annat kapitel, det finns små slussar och det finns stora. Gemensamt för båda typerna är att ha gott om fendrar på båda sidor, man vet inte vilken sida man lägger till med. Även här använder vi oss av samma antal linor som vid förtöjning. Eva tar akterlinan och lägger den på avsedd pollare eller vilken typ av anordning som finns i slussen, ger mig sedan ändan och går fram och tar förtampen. Fördelen med detta sätt är att jag kan trycka in fören med bogproppellern så hon kommer åt sin fästpunkt. Om hon tar fören först så har jag svårare att få in aktern så att akterlinan kan fästas. I Kielkanalen vid Holtenau ligger det stockar som bildar en brygga, här låter man fendrarna släpa i vattnet, hoppar ner på stockarna och gör fast i dessa så åker de med upp eller ned. Därefter går man upp till slussvakten och betalar sin avgift.

 

Fel brister

Saker går sönder på en båt, det verkar som om båtsaker inte tillvertkas för att användas kontinuerligt. De fel vi råkat ut för är:

  • Toaletten läcker vatten vid pumpning av vatten
  • De stående lattorna i seglet strular, en åkte ut hela tiden och en böjer sig så vi inte får ut seglet.
  • Motorn, VP MD 22L-B, drar mycket motorolja
  • Det går inte att stänga av motorn, måste göras på motorn och inte som avsett med nyckeln, ny del kostar ca 3 500 SEK utan montering
  • Batteriladdaren har kortslutits och slutat fungera
  • Kortvågsradion stänger av sig själv
  • Luftningsventilen till bränslepåfyllningen läckte in vatten, gummipackningen tålde inte olja utan löstes upp. När vi tankar disel kommer det alltid upp lite genom luftningsröret.
  • Vi har vattenläcka på tryckvattensystemet, antagligen en fabriksmonterad anslutning på beredaren. Det läcker inte mycket men det är irriterande att höra pumpen gå igång några gånger per timme.

 

 

Familjen

 Det är svårt att vara från familjen en så här lång tid. Vår son Anders med sin fru Anneli och barnen Olivia, Edvin och Ellen hälsade på oss i Dieppe men vår dotter Anneli med sin smabo Thomas och deras barn Josefin o Daniel har vi bara pratat med på telefon. Kjell,s mor 93 år har kommit in på ett hem för gamla under vår frånvaro efter viss tids sjukdom. Här har Kjell,s syster Kerstin fått dra hela lasset, det känns också tungt. Kjell,s moster har avlidit 93 år gammal under resan och någon möjlighet för oss att åka hem till begravning har inte funnits. Så detta med familjen är en svår bit som tål att tänka ordentligt på hur man kan lösa det på ett tillfredställande sätt.

 

Upptäckter

Denna resa går för fort för upptäckter av de platser vi besöker det blir mer av att upptäcka varandra, se stycket Att vara på varandra nedan. Vi tycker att vi mer transporterar båt än upptäcker nya platser. När vi kom till slutet av den spanska kusten och vidare in i Portugal kunde vi ta det lugnare och mer tid att utforska hamnarna.

 

Att vara på varandra

Under normala förhållanden så har vi alltid gått till våra jobb på dagarna, umgåtts på kvällarna och helger. Nu umgås vi 24 timmar per dygn. Kjell,s föräldrar hade affär där de arbetade gemensamt från 1945 tills pensionering 1973 och umgicks dagligen. Jag, Kjell, ansåg det vara en gåta hur man kunde vara tillsammans så mycket utan att slita ut varandra. Nu har jag fått en inblick hur det är och det har gått bra. Det blir inte egen tid på en sån här resa, utan all tid är gemensam tid vilket inte är bra. Vi färdas i stort varje dag och har små möjligheter att få egen tid. Vi anser dock att det är viktigt att få möjlighet till sig själv och hoppas det kommer även för oss. 

 

Borta från Sverige

Att vara borta från Sverige utan tidningar, radio mm har gått väldigt bra. Jag tror inte vi saknar något av det svenska livet. 

 

Möta andra människor

Eftersom vi far fram så fort har vi inte haft många möten med andra människor ännu men vi hoppas det kommer när vi lugnat ner tempot på resan. 

 

Jobben

Vi tycker det gått bra att vara från jobbem. Kjell har tagit emot mail och kunnat utföra en del jobb den vägen och det känns OK. 

 

Fritidsnöjen hemma

Vi har inte så mycket fritiddsnöjen utöver båtliv och att umgås med barn, barnbarn och vänner att  det påverkat oss så mycket. 

 

 

Hålla kontakt med Sverige

Telefon är ett dyrt sätt att hålla konakter med Sverige. Läs mer under Internet 

 

Internet

Möjligheten till Internet ger en sån här resa bra förutsättningar att hålla kontakt med omvärde, dels genom nyhetsintag, men även kommunikationsmöjligheter, Vi använder oss av Skype telefoni vilket är ett billgt sätt att ringa hem. Men mail är också ett fantastiskt sätt att håla kontaker vid liv.

 

Tyvär är inte gratis Internetanslutning vardagligt. Det gick bra igenom Tyskland o Holland men i Frankrike var det oftast 30-minuters access för 4 Euro. I Spanien och i Portugal har vi bara träffat på det 1 gång ännu och då kostade det som i Frankrike. Internetuppkoppling borde vara en rättighet för alla då det ger oss så enormt mycket och uppenbarligen kan man klara det på många ställen utan kostnad.

 

Kortvågsradio

Är ett bra hjälpmedel där vi tar in väderfiler, tar emot mail och håller kontakt med andra som har kortvågsradio. Det finns något som heter Scandinaviska ringen som hålls igång av ett antal entusiaster från Sverige o Danmarka samt seglande båtar. Sändningstider är 12.30 - 13.00 och 21.30 - 22.30 på 14.325 kHz. För de som har möjlighet till den frekvensen kan lyssna och höra lite om livet och behoven till sjöss. Det går att få hjälp med väderinformation och även hjälp som bara kan göras från land med hjälp av telefon.

 

Myndigheter och inklareringar

Den första myndighetsperson vi träffar på är immigrationsmyndigheten som kollar oss när vi kommer till Lauwersoog i Holland den 24 juni. Första gången vi blir tvugna att visa båtcertifikat när vi checkar in är i Dieppe i Frankrike den 11 juli. Nästa gång blir incheckningen i marinan i Gijon Spanien den 13 augusti. När vi kommer till Portugal är det i varje hamn som polis och GNR-Brigada Fiscal samt marinan skall ha pass, båtcertifikat och försäkringshandlingar.

 


Senast uppdaterad
2015-05-23 09:54